FUS-projektet är avslutat

Projektet En flexbibel grundskola i skärgårdsmiljö är nu avslutat och den sista handen på uppföljning och utvärdering pågår.

Den 4 oktober hölls ett slutseminarium dit skolsektorn och berörda tjänstemän var inbjudna. Uppslutningen var inte så stor men dock naggande god. Under seminariet fick vi höra projektledaren Kaj Thörnroos berätta om projektet som helhet och forskaren Charlotta Hilli om forskningsprocess- och resultat. Slutligen fick vi också lyssna till Johanna Nordman från Kumlinge (se hennes blogginlägg) och Malena Strandvall från Brändö berätta om erfarenheterna att ha fungerat som pilotlärare i projektet.

Det framkom många intressanta åsikter under eftermiddagen på basen av projektledarens presentation av projektet. Det diskuterades en hel del kring de utmaningar skärgårdsskolorna står inför när det gäller distansundervisning:

  • en bättre koppling mellan skärgårdens och fasta Ålands skolor
  • digital kompetens behöver finnas hos både lärare och elever
  • föräldrar är ofta skeptiska och skolorna behöver diskutera med dem om fördelarna med distansundervisning
  • lärarnas rädsla att bli utan jobb
  • informationen kan generellt alltid bli bättre

Projektrapport.

Inom projektet togs också en lathund fram som kan fungera som stöd för dem som planerar starta upp distansundervisning. Om lathunden skrivs ut viks den i tre delar för en logisk läsning. Lathund

I Charlotta Hillis presentation framkom bland mycket annat att det är viktigt att det finns tillräckligt med stödfunktioner för lärare som ska undervisa på distans. Forskningsrapport

Pilotlärarna konstaterade att det inte var så enkelt att genomföra allt som planerades, bl.a. på grund av teknikproblem men också för att saker tog längre tid än vad som var tänkt. Men några punkter som poängterades var:

  • elever och lärare utvecklade hela tiden sin digitala kompetens tack vare proj
    ektet
  • testa alltid dina planer genom att kolla material/upplägg i en elev-vy
  • det upplevdes som positivt av eleverna att de var fler i gruppen även om de satt på olika skärgårdsöar
  • det kan aldrig bli för lite fortbildning i de program som ska användas
  • tekniken skulle möjliggöra arbetslag inom skärgårdsskolorna

Avslutningsvis diskuterades det fritt kring olika idéer. En diskussion rörde sig kring hur helhetsarbetstid kunde stöda utvecklingen av distansundervisningen generellt. En annan tanke som diskuterades var hur man kunde få till ett gemensamma grupper inom lärarkåren i skärgården. En möjlighet var, som tidigare nämnts, lärarlag men kunde lärarrummen också vara gemensamma? En utmanande och ny idé var att kanske projicera de övriga skärgårdsskolornas lärarrum på väggen i det egna lärarrummet?

Som sista punkt fick pilotlärarna ett diplom för sin medverkan i projektet.

Carola Eklund, projektkoordinator

 

Annonser

Eleven i fokus

Under förra läsåret 2016-2017 var jag en av pilotlärarna i FUS-projektet. Jag gick in i någonting som jag egentligen inte visste vad det innebar.

Ganska snabbt fick vi börja planera vad vi ville undervisa och vilka grupper som skulle delta. Jag bestämde med en kollega att vi skulle göra ett samarbete i ämnet svenska och ett novelltema. Vårt mål var att de bl.a. skulle lära sig hur en novell är uppbyggd, känna till några novellförfattare såsom Strindberg samt skriva en egen novell.

Innan vi började undervisningen i praktiken skulle vi välja en forskningsfråga och då valde vi interaktion mellan eleverna men också mellan elev och lärare. Detta hade vi i bakhuvudet då vi planerade vårt arbete.

Vi planerade varannan lektion

Första tillfället hade vi en kort session då vi lärde känna varandra. Då märktes dock vår ovana genom att vi bara hade en kamera och alla skulle samsas kring den. Det resulterade i att eleverna inte ville säga något och det blev väldigt personligt eftersom man inte kunde se varandras ansikten tydligt.

Varje lektion började vi med en gemensam genomgång och gav sedan uppgifter till grupperna. Som exempel på en lektion spelade vi upp en uppläsning av Strindbergs novell Ett halvt ark papper. Därefter skickade vi ut dem i grupprum som finns i Fronters videokonferensprogram för att skriva en skrivuppgift tillsammans.

Ett annat exempel som de fick göra i läxa vara att göra personbeskrivningar på en digital anslagstavla. Vi öppnade den sedan i klass och läste och diskuterade tillsammans. Det låter som en rätt vanlig uppgift men det som vi får komma ihåg är att eleverna satt på två olika öar.

Det här var några exempel som vi gjorde tillsammans. Under den här perioden var jag också mottagare, dvs. ansvarig i en klass där läraren var på distans. Då var det en lärare på en annan skärgårdsö som undervisade min elev i nian om verbformen passiv i engelska.

Reflektioner

Negativt

Tekniska problem uppstår ofta och det krävs bra utrustning samt en IT-handledare som är tillgänglig. Dessutom måste kommunerna vilja satsa på utrustning som funkar. Undervisning på distans kräver en annan metod och lärarna måste få tid att jobba fram den. Interaktionen mellan lärare och elev bakom skärmar är annorlunda än i klassrummet. Eleverna behöver vara mer studiemotiverade än om man undervisar i klassrum. Om tekniken strular behöver man som lärare ha nåt annat till eleverna.

Positivt

Det är roligt när man jobbar i en liten skola att få fler elever och då kunna jobba i grupp. I det här projektet fick vi också jobba ihop med en kollega som undervisar i samma ämne vilket gav ett nyttigt utbyte.

Vad vi borde tänka på…

Testa före på skolan med sina egna elever. Eleverna borde få träffas på riktigt före, kanske en temadag tillsammans.

Avslutningsvis är jag glad att jag fick möjligheten att vara med i projektet. Jag och eleverna fick utveckla våra it-kunskaper och interagera med andra. Undervisning på distans kan inte ersätta hela skolgången för våra elever men är ett sätt att variera och kunna utnyttja kompetenser som inte finns i vår fysiska skola. Vårt mål för skolan måste vara att göra den attraktiv och sätta elevens behov i fokus.

På bilden finns det informationsmaterial som togs fram av projektet och som sammanfattar forskningsresultatet.

Johanna Nordman, pilotlärare i FUS-projektet, Kumlinge skola