Projektet på seminarium

Tisdagen den 30 november hölls Nordiska skärgårdssamarbetets seminarium ”Framtidens skärgårdsskolor” i Helsingfors, Nylands förbund. Deltagarna kom från Finland, Åland, Sverige och Norge och det sändes också via Skype, för dem som inte kunde delta på plats.

Projektet var inbjudet för att dels presentera det på nytt och för att kunna ge en lägesrapport. Den första presentationen gjordes den 16 februari 2016, det vill säga innan projektet var igång.

Så den första gången var mera under temat ”Så här är det planerat att bli” och den här gången ”Så här går det” och sen kanske en tredje gång under ”Så här blev det”.

Under seminariet fanns det flera inslag som dels tangerade projektet En flexibel grundskola i skärgårdsmiljö och som dels tillförde tankar som gott och väl passar in projektets verksamhet, om än inte praktiskt, men på teoretisk bas.

Bland annat föredraget: Förutsättningar att driva skola i skärgårdsmiljö, Lena Möllersten, rektor för Värmdö Skärgårdsskolor.

De testar för närvarande undervisning i bland annat matematik som fjärrundervisning i Svartsö skola, som en del i den möjlighet till försöksverksamhet med fjärrundervisning som Skolverket i Sverige ger.

Gunilla Karlberg-Granlund, PeD, universitetslärare, Åbo Akademi presenterade delar ur sin avhandling ”Att förstå det stora i det lilla: byskolan som pedagogik, kultur och struktur”

Det gav tankar kring den lilla skolans styrkor och svagheter, men också underlag och kunskap som man behöver ha i beaktande när man bygger upp distansundervisning.

Och i övrig var det också intressant att höra de övriga föreläsarnas berättelser och tankar kring de små skärgårdsskolorna. Problematiken, men också möjligheterna, är ganska likartade.
—————————–
I Sverige särskiljs distansundervisning beroende på om den är asynkron (=distansundervisning) eller synkron (=fjärrundervisning)

15219576_10154099014233354_4537951764710965865_n

Annonser

Dialogseminarium

Måndagen den 7 november träffades projektets fem pilotlärare, forskaren Lotta Hilli, handledare inom distansundervisning Kicki Häggblom, samt projektledningen i Mariehamn för ett dialogseminarium. Träffen var ämnad för att gemensamt beskriva nuläget, efter att alla pilotlärare varit involverade i pilotlektioner – antingen som undervisande lärare eller som mottagande lärare. Och för att att applicera forskningen på riktigt vid genomförandet av lektionerna. Seminariet avslutades med att slå fast den gemensamma riktningen framåt.

Pilotlärarna beskrev sina erfarenheter av sina första lektioner och Lotta som forskare kunde tillföra reflektioner utifrån ett forskarperspektiv och lyfte specifika frågor kring lektionerna utifrån det.

De övriga lärarna kunde komplettera med sina erfarenheter och upplevelser.

Eftersom Lotta och Kicki har en flerårig erfarenhet från tidigare distansundervisningsprojekt, kunde de konstatera att projektet är på rätt väg och har kommit en bra bit på vägen.

Efter de inledande pilotlektionerna kommer nu allt mer fokus att läggas på de olika forskningsfrågorna som pilotlärarna har definierat och som slutformulerats med hjälp av projektets forskare.

Det innebär i praktiken att varje lärare har en tyngdpunktsfråga inför sin lektion, som de sedan särskilt fokuserar på. De planerar, genomför och utvärderar en lektion där till exempel interaktiviteten är det som står i fokus. Hur får jag dem att interagera? På vilket sätt? Varför? Hur interagerade de?

Läraren beskriver sedan sina reflektioner genom att använda en videoblogg, som är till enbart för den läraren och forskaren.

Samtliga lektioner har genomförts så, att den undervisande läraren inte befunnit sig i samma klassrum som sin egen klass. Någon har undervisat sin egen klass på distans, även om de befunnit sig i samma skola, andra har haft sin egen klass och en annan skolas klass på distans samtidigt. Elevgrupperna har dock alltid haft en annan lärare med sig i klassen, bland annat som tekniskt stöd. Även projektledaren har deltagit – antingen på plats eller på distans.

Just nu undersöks möjligheten att hitta någon form av yttre input för lärans för inspiration och erfarenhetsutbyte.

En del av tiden under seminariedagen gick åt för att diskutera olika tekniska lösningar för att åstadkomma det man är ute efter. Under lektionerna har ljud och bild fungerat någorlunda stabilt, bara de initiala problemen lösts. Och det märks att för varje lektion flyter tekniken och problemlösningen allt smidigare ju vanare användarna blir med det program och teknik som används.
Frågorna nu handlar mera om ”hur?” istället för ”vad?” och det är ett tecken på att lärarna allt mera kan koncentrera sig på metodiken istället för tekniken.

Projektet rullar på….